Något jag saknar så mycket i mitt liv är att få sitta i cirkel med andra. En stor del av de cirklar jag varit med i, både i min Prästinneutbildning och min terapeututbildning, så är delandet en så viktig del. Det kallas också att checka in.
Att få några minuter att bara dela det som pågår just nu. Det som känns viktigt. Drömmar, glädje, sorg och oro och få det bevittnat av någon annan, utan att någon ska försöka ge råd eller lösa nåt problem kan ge oss så mycket.
I våra vanliga liv vill många så ofta försöka lösa våra problem. Men att bara få berätta, utan att behöva känna att man sen måste bekräfta nån annan i dess försök att hjälpa är befriande.
När vi delar med oss kan vi själva ofta hitta en lösning. Eller så får vi bara en känsla av lätthet. Ilska och oro kan försvinna, eller dämpas. När vi pratar om något svårt så är det som om vi öppnar ett lock försiktigt, och lite luft an pysa ut. Vi kan andas lättare.
Ibland vill jag dela med mig här på bloggen. Ibland vill jag dela med mig i nyhetsbreven. Men oftast känner jag att det är lite dumt att skriva om MIG och mina känslor! Men så vet jag också att när jag läser andras berättelser om vad som pågår för dem, så väcker det så mycket inom mig som jag då kan bearbeta eller hitta styrka i.
Jag får se hur jag går vidare. Kanske delar jag mer. Kanske inte.
Allt gott, Elin
